Industriell symbios – dina rester blir min råvara

Den här fredagen den 13:e var ingen olycksdag. Tvärtom var det hopp som förmedlades när SfH’s företagspool samlades i Skånefrös lokaler i Tommarp. Under en intensiv dag stod industriell symbios och återvinning i fokus.  

Text och Bild: Annelie Worgard, SfH

Industriell Symbios är en variant av cirkulär ekonomi. Det bygger på att ett företags restprodukter kan bli ett annat företags råvara. Rätt gjort minskas både behov av råvara, mängden avfall och energiåtgång. Samtidigt skapas nya affärsmöjligheter. Mycket händer just nu inom området Industriell Symbios. Inga Gunnarsson, hållbarhetskonsult från WSP, berättade och gav flera exempel.

• Adidas, de har samarbetat med Parley Ocean Plastic Program, en organisation som jobbar för att stoppa havsföroreningen av plaster.
• Företaget Gårdsfisk, som också är med i SfHs företagspool, föder upp fiskar inomhus. Ett integrerat lant- och vattenbruk som gör det möjligt att äta fisk utan att förstöra miljön.
• Restaurangen SPILL i Malmö – De tar hand om matsvinnet från olika leverantörer i Skåne. Här serveras lunch gjord till 70% på råvaror som ratats på grund av utseende eller kort datum.
• Kalundborg Symbiosis, ett partnerskap mellan offentliga och privata företag. Sedan 1972 har de utvecklat världens första industriella symbios med en cirkulär strategi för produktion. Huvudprincipen är att en rest från ett företag blir en resurs hos ett annat, vilket gynnar både miljön och ekonomin. Se: http://www.symbiosis.dk/en/
• Sotenäs symbioscentrum – en mötesplats för företag, akademi, skola och offentlig sektor.  Målsättningen är att sammanföra människor för att skapa innovation, företagande, utbildning och sysselsättning.
  Se: www.symbioscentrum.se

Skånefrös VD, Sven-Olof Bernhoff kunde berätta att företaget sedan flera år har fokus på miljön och industriell symbios. De är en stor leverantör av gräsfrö, utsäde för lantbruk, färdiga gräsmattor samt biokol. Restprodukterna från frö- och utsädesproduktionen blir till biokol via en pyrolys. I en s.k. pyrolyspanna värms resterna upp i en syrefri miljö, slutresultatet blir biokol. Överskottsvärmen som skapas i denna hantering levereras som fjärrvärme till delar av Hammenhög och Tommarp.  Biokol är en produkt det pratas om, den är både klimatsmart samt ett utmärkt sätt att ta hand om organiska rester. Biokol har erkänt jordförbättrande egenskaper och fungerar i klimatsammanhang som en kolsänka. Den koldioxid som växterna innehåller binds till biokolet och när biokolet stoppas i marken skapas en kolsänka. På så sätt blir den fjärrvärme som levereras klimatpositiv

-Att värna om miljön är att värna om nästa generation sa Sven-Olof under sin presentation. Vi här i rummet klarar oss utan att göra någonting men vi har ett ansvar att tänka på och handla för nästa generation.

Erica Toft från Marint Centrum i Simrishamns kommun berättade om TSAR, (Testbädd Simrishamn Avancerad Rening).  TSAR är deras testbädd för avancerad avloppsrening och cirkulär vattenförsörjning.  Simrishamn har Sveriges modernaste kommunala reningsverk som kan rena läkemedelsrester och andra mikroföroreningar. Anläggningen är utformad med tanke på vidare forskning och utveckling.  Här finns nu en mötes- och utbildningsplats för både forskare och företag som vill testa nya tekniker.  I och med att 3 reningsverk, Simrishamn, Kivik och ST Olof är inblandade kan man jobba med parallella tekniker. Målet är att vattnet skall bli så rent att det kan återanvändas för annat eller gå tillbaka till marken.

Jennie Larsson (WMU och SfH) och Dafvid Hermansson (SfH) berättade om Hanöbuktsfonden samt mötet den 3 september när förslaget för en paraplyorganisation presenterades.  Thomas Johnsson, koordinator för SfH, visade en sammanfattning av de projekt som pågår i kustråden och som företagspoolen bjuds in att engagera sig i. Nästa steg är att kustråd och deras projekt skall matchas med det företagen kan erbjuda.