.

.

Kustrådsmötet i Nymölla den 2 november 2023

Den 2 november 2023 var det dags för årets sista Kustrådsmöte. Det hölls i Nymöllas ungdomsgårds lokaler som ligger precis bredvid Skräbeån, en av Hanöbuktens många vackra vattendrag. Kvällens tema var fisk, både läget ute till havs men också åtgärder för att hjälpa migrerande fiskar.  Vi 23 deltagare slöt upp i den mörka novemberkvällen för att träffas och lyssna på varandra och de olika presentatörerna.

Ungdomsgården i Nymölla hålls öppet två dagar i veckan för traktens ungdomar med hjälp av frivilliga krafter från Tosteberga/Nymölla IF. Bromölla kommun hyr lokalerna som har anor bak till 60–70 talet då de var tänkta att vara själva kommunhuset, ägare till husen är idag K-G Paulssons Bär & Grönsaker AB. När vi kom så klev vi in i en ungdomslokal som precis hade haft mys under Halloween, och som tur för oss var mycket av pyntet kvar. Här fanns söta spindlar, orange dukar och levande ljus. Dessa små, glada detaljer påminde oss om ungdomarnas närvaro och vikten av vårt arbete för Hanöbukten och dess vattendrag– inte bara för naturen, men också för de unga generationerna som kommer att ärva denna vackra plats. Denna tanke ledde oss naturligt in på kvällens huvudämne: fisk och dess betydelse för både miljön och samhället.

Bilder från kvällen

  • Thomas Johnsson – Agenda och Lite från SfH 

Thomas Johnsson inledde mötet med att hälsa alla välkomna och gjorde sen en tillbakablick på årets evenemang, inklusive Hanöbuktsveckan 2023 och framtida planer för regionen. Föreningen har fått sin förstudie kallad Åtgärdsacceleratorn beviljad av Leader och arbetet med den har startat. Vi kommer återkomma till den för nu är det dags att träffa alla, vattenråd, åtgärdssamordnare likväl som oss kustråd och lokala bybor.

I Augusti hade vi i SfH företagspoolsmöte i Ystad som var mycket lyckat. Han berättade också att går det vägen med finanser så kommer nästa års Hanöbuktsveckan inledas och avslutas med två Havsdagar. De görs i samarbete med Ålakademin, Marint Centrum och Vattenriket och kommer att innehålla såväl håvning för barn, som underhållning och även information. Han uppmanade också alla rummets deltagare att fundera på vad de vill göra under nästa års Hanöbuktsvecka som är den 4–11 maj 2024.

Tack vare Per-Erik Persson Nymölla fick vi gott kaffe hela kvällen

  • Hampus – Oljeutsläppet från Marco Polo 

Hampus tog över och delade med sig av sina erfarenheter oljeutsläppet från fartyget Marco Polo.

– Det värsta jag sett, sa han. Det känns tungt. Man tror att över 150.000 liter olja läckt ut, det kommer påverka både land och hav för lång tid framöver. Trots snabba saneringsinsatser finns det fortfarande mycket olja kvar. En liten ljusglimt är att de hårda vindarna som med sin vindriktning gjorde att oljan pressades ganska långt upp på stränderna, när vattnet sen drog sig tillbaka så stannade det mesta av oljan där. Det skapade ett utrymme mellan vattenbrynet och oljan och det skyddar fåglarna lite grann. Pukaviksbukten är det mest utsatta området. Man räknar med att runt 500–700 fåglar skadats och dödats av utsläppet.

– Det är ett tungt jobb, man ligger på knä med spackelspadar och kammar bort oljan, det tar två dagar för en hel grupp att rensa 50 meter. Man kommer dessutom behöva rensa ännu mer på redan rensade områden, man får inte med allt. Kostnaderna för detta kommer första att hamna på kommunen som sen ersättas av staten som i sin tur kompenseras av TT-Lines försäkringsbolag

Idag har de som arbetat fått upp nästan 38 ton sen man började.

Det är också ett hälsovådligt arbete, så skyddskläder  behövs, inklusive andningsmasker, oljan är giftig att andas in.

Det behövs fler frivilliga framöver och vill man så hör man av sig till Hampus eller Sölvesborgs kommun

Hampus passade också på att slå ett slag för frivilligorganisationerna Katastrofhjälp för fåglar o vilt (KFV-riks.se) samt Sjöräddningen, de är också med och arbetar nu och tar tacksamt emot bidrag, för att kunna återanskaffa bla utrustning som blir oljeskadad.

Man kan som avslutning om oljeutsläppet passa på att nämna att flera organisationer har skänkt pengar till saneringen, Sparbanken Sölvesborg, Sparbanken Karlshamn, Sparbanken Skåne, OX2, WWF, Rederiet TT-Line med flera. Flera  lokala företag erbjuder också mat till frivilligarbetarna och hotell Hanöhus erbjuder gratis övernattning.

  • Vesa Tschernij – Marint Centrum Simrishamn om Fiskförvaltning och Fiskeripolitik 

Vesa  diskuterade fiskförvaltning och fiskeripolitik, belyste utmaningarna och möjligheterna inom den lokala fiskenäringen. Han betonade vikten av att återuppbygga fiskeflottan och att anpassa fiskeripolitiken för att stödja hållbara fiskemetoder.

– Vi måste välja mellan humanfiske, ekologiskt fiske, för att få mat på bordet- eller foderfiske.

Ett centralt problem är privatiseringen och koncentrationen av fiskerättigheter, samt bytet av kvoter med andra länder.

Succesivt har antalet fiskebåtar längs Hanöbukten minskat till en nivå där det idag bara finns en liten del finns kvar, bland annat i Simrishamn samt i Nogersund. Dessa två fiskehamnar är idag de enda som har hela den lokala värdekedjan för fiskhantering kvar. Dessa två hamnar har nu blivit högintressanta  även för politiker och andra beslutsfattare just för att de har hela värdekedjan kvar. Rysslands agerande och dess påverkan på den globala politiken, har gjort det tydligt att Sverige måste omvärdera sin strategi för hur fisk når konsumenternas bord.

Att förlora det lokala kustfisket är en stor förlust för den gamla fiskerikulturen längs Hanöbukten. Fisket har genom historien präglat Hanöbuktens kuster och dess landsbygd. En hamn med fiskebåtar är en levande hamn på ett helt annat sätt än en hamn med bara fritidsbåtar. Att fortsätta fiska ut sillen som det görs idag, sillfångst som till 96% går till foder är en förlust för hela Östersjön marina liv.

Detta minskade fiske tillsammans med utfiskningen av bland annat sill  ledde MC Simrishamn till att göra till en omvärldsanalys 2010 och en efterföljande handlingsplan. En ny handlingsplan har utvecklats, med fokus på att stärka den lokala livsmedelskedjan och utnyttja de fria resurserna.  Visionen är att återuppliva den lokala fiskeflottan och återföra fisken till regionen. Men vägen dit är komplex och fylld av utmaningar.

Problemen är inte bara lokala. I Bryssel diskuteras fiskeripolitiken, och det finns en bristande koppling mellan fiskeri och havsmiljö. Yrkesfiskare följer kvoter som inte alltid är anpassade efter miljöns behov, vilket leder till överfiske och skador på marina ekosystem.

Det politiska landskapet börjar dock förändras. Kristdemokraterna har nyligen tagit upp fiskeripolitiken på sin kongress, vilket visar på en växande medvetenhet om dessa frågor. Men förändringen är långsam. Småskaliga fiskare, som utgör mindre än 10% av industrin, kämpar mot en överväldigande majoritet av icke-ekologiskt fiske. Det finns ett starkt behov av att skilja mellan fiske för mänsklig konsumtion och foderfiske, men politiska hinder står i vägen.

För att adressera dessa utmaningar behöver småskaliga fiskare en stark lobbyorganisation. Det finns ett behov av att olika organisationer inom fiskesektorn samarbetar för att stärka sin röst. Sverige, tillsammans med Danmark och Finland, har redan börjat utforska möjligheter att minska fiskegränserna, vilket kan bidra till en mer hållbar fiskeindustri.

Ett initiativ som visar på potentialen för förändring är Hav och Vattens pilotprojekt, som arbetar för en ekosystembaserad fiskestrategi. De har lanserat pilotprojekt i olika delar av Sverige, inklusive ett i Östersjön, för att utforska hållbara fiskemetoder. Dessutom har ett konsortium bildats i Blekinge, med fokus på sillens betydelse för ekosystemet. Denna typ av samarbete och innovation är avgörande för fiskets framtid i Simrishamn och hela Sverige.

Framtiden för fisket i Simrishamn är en balansgång mellan att bevara traditionella metoder och anpassa sig till moderna miljökrav. Genom samarbete, politisk påverkan och innovativa lösningar kan Simrishamn och dess fiskesamhälle hitta en väg framåt som gynnar både människor och miljö.

  • Charlott Svensson – Kustrådets arbete i Nymölla 

Charlott Svensson presenterade Nymölla och kustrådets arbete i Nymölla.

Det är kul att göra något för folket i byn sa Charlott. Under Hanöbuktsveckan i år så skapade hon och Dan Lindström en vandring längs Skräbeån. Som hjälp hade de också Per-Erik Persson och Charlotts pappa. Dan Lindström, ordförande i Skräbeåns Fiskevårdsförening satte upp tavlor där han berättade om djur- och naturlivet runt ån samt vad fiskevårdsföreningen gjort för fisken i ån genom åren.

Vandringen var också fokuserad på gamla tider och man hade kryddat med historiska anekdoter och foton som placerades ut längs stigen. Dessa bilder visade åns omgivningar från svunna tider, inklusive en fascinerande bild av hemvärnsmän från 1918. En intressant del var berättelserna om Möllehusen, området som idag är känt som Nymölla. Deltagarna fick lära sig om områdets industriella arv. Denna vandring längs Skräbeån blev en uppskattad händelse som kombinerade natur, historia och gemenskap. Genom att förena det förflutna med nutiden, gav den deltagarna en djupare förståelse och uppskattning för deras lokala miljö. Som avslutning sa Charlott att de gärna inkluderar denna vandring eller liknande i Hanöbuktsveckan nästa år, vilket skulle ge ännu fler människor möjlighet att delta.

  • Presentation om vad som händer i kustråden

  • Kivik Tång – Att odla i havet 

Anders Andersson och Jan Nilsson från Kivik Tång har under de senaste åren arbetat med att utveckla användningen av tång i lokala produkter. De har lyckats skapa ett stort engagemang i Kivik och är nu en egen ideell förening. Från att använda havets produkter som krydda till att baka med tång till ölbryggning, ser de oändliga möjligheter med denna resurs. Deras arbete har belönats med Hållbarhetspriset 2023 av kommunen och de delar gärna sin kunskap, bland annat genom att besöka Piratenskolan och Vattenriket.

  • Björn från Knäbäckshusen 

Björn Liljedahl är ny som kustråd, han är särskilt intresserad av vad som händer längs Rörums södra å. Han ser fram emot att bidra till och lära sig mer om lokala miljöprojekt.

  • Anders och Hans från Vik  – Vandring Längs Rörums Södra Å 

Inspirerade av Oderbäcken, har Anders Lönneborg och Hans Ljungberg utforskat Rörums södra å. De ser ån som en vacker och viktig del av landskapet och är öppna för nya idéer och projekt för att bevara dess natur. Deras promenad och undersökningar har resulterat i en första noggrann och tydlig översiktsanalys av ån.

  • Dennis från Baskemölla och Oderbäcken

Kustråden Dennis Hällje och Ola Truedsson i Baskemölla har under ett par år tillsammans med SfH och kommunens åtgärdssamordnare arbetat för att förbättra läget för fisken i Oderbäcken. De har redan sätt en ökning av lekande öring i ån efter sina insatser plus att hela byn är nu mycket mer intresserad och engagerad i sin å.  Hembygdsföreningen har anlagt en promenadväg längs den nedre delen av ån.  Nästa etapp av Oderbäcken är mellandelen, där pågår ett arbete med kommunen och Skånska landskap men där även kustrådet/hembygdsföreningen så småningom kommer vara delaktig. Sista delen är en återvätning av mossen vid bäckens källor. Nu  efter den kraftiga stormen har Dennis arbetat med att återställa Oderbäcken så att fisken kan gå upp.

– Laxtrappan var helt borta efter stormen och jag såg en sten på ett ton som flyttat på sig 2,5 meter.

  • Lotta från Ravlunda/Haväng 

Lotta Sörtoft har under de två Hanöbuktsveckor som varit anordnat strandstädningar med efterföljande korvgrillning. I år fick de bara tillgång till en mindre dela av stranden på grund av att militären avlyst delar. En nyhet som Lotta gjorde i år var en tipspromenad för byn, med frågor om Östersjön, alla ägnade att väcka tankar och funderingar, det var mycket uppskattat. Hon söker nu nya idéer för att fortsätta väcka folkets intresse för Östersjöns miljö.

  • Hampus och Hanö Torskrev 

Hampus Södergren rapporterar att torskpopulationen vid de konstgjorda reven i Hanöbukten ökar. Med hjälp av drönare och kamerafällor har man observerat torsk i god vigör. Årstorsk på runt 60–70 cm har siktats, blåmusslor som växer på delar av reven, smörbult har synts, ja ekosystemet i och runt reven växer fram.

På frågan om de torskar man sett och deras hälsa svarade Hampus

-De vi sett hittills har tjocka fina magar

Intresset för dessa rev är stort, Gotland och Åland har visat intresse och ett vindkraftsföretag är också intresserat. Det finns planer på att utöka projektet, de har fått tillstånd av länsstyrelsen och hittills är alla tänkta rev slutsålda. (Man kan nämligen ”köpa” sitt ”eget” rev för 25.000, då namnges revet efter dig).

Förutom arbetet med reven arbetar de också med att sprida information och åker ut till gymnasieskolor och berättar. En stor succé var filmen från 360 graders kameran, där eleverna kunde se hur det såg ut på botten. Här en annan film:

https://www.youtube.com/watch?v=tOroF3N7mdg

  • Mikael och Agne Nyheter från samarbetet med  Ryssby Naturbruksgymnasium 

Mikael Grennard och Agne Andersson har arbetat med flera projekt i samarbete med Ryssby Naturbruksgymnasium.  Det som började som ett projekt med att testa hur man minskar brunifiering av vatten genom att se till att det vatten som förs vidare är ytvattnet och inte bottenvattnet har nu utökats till ytterligare ett projekt där man byggt ett uteklassrum. Detta nya projekt kommer från ett förslag från Kristianstad högskola och görs tillsammans med Ljungby kommun. Uteklassrummet skall ha en demoslinga som visar olika åtgärder man kan göra i skogsbygder i och kring sina vattendrag. Ljungby kommun och Wernerstiftelsen bidrar till detta projekt.

Projektet innefattar bland annat biokolstester för att höja PH-värdet och sen plantera blommor. Allt detta ger eleverna praktisk erfarenhet inom miljövård. Man vill också ta dit folk som arbetar med skogen för att visa och inspirera.

Agne berättar att Osby kommun har just anlagt 4 nya våtmarker på totalt 10 ha. Vad gäller brunifiering så ser vi att solljus gör att järnet i vattnet  oxiderar fortare  sjunker till botten.  Vad gäller dammarna och brunifieringstester så vet vi nu att munkarnas placering har betydelse. Man skall ta ytvattnet, det är minst förorenat med humus, idag tar vi sämsta vattnet genom att ta vatten från bottenlager

Agne uppmanade alla oss att se på två fina filmer som visar vad som händer när våtmarker anläggs:

https://www.youtube.com/watch?v=Ta1tsCDW3ck&t=40s/

  • Mattias Holmqvist och Blekinge Arkipelag

I Blekinge arkipelag har Mattias Holmqvist och hans team tagit sig an en betydande uppgift. 2011 blev de utvalda till att bli ett av Sveriges biosfärområden för sina höga och unika natur- och kulturvärden. Med ett starkt fokus på hållbarhet och miljövård, står de i spetsen för ett projekt som syftar till att göra detta årtionde till en tid av aktiv handling och förändring.

Projektet drivs med hjälp av två avlönade personer, finansierade av Havs- och vattenmyndigheten samt fyra kommuner. Trots att Unesco utser biosfärer – och Blekinge arkipelag är en av de 700 globalt – kommer inga direkta finansiella bidrag från Unesco. Istället bygger projektet på ideella insatser samt rena projekt.

Kärnan i allt är att integrera ekonomi, miljö och ekologi i alla insatser. Detta innebär att alla projekt och aktiviteter ska spegla dessa tre aspekter för att uppnå genuin hållbarhet.

En viktig princip är att de fem fokusområdena alltid ska ses som en helhet. Detta tänk har lett till att 14 av 15 ansökningar godkänts, vilket visar på en stor entusiasm men också på en omfattande arbetsbörda.

En del av projektet innefattar strandstädningar, där man söker finansiering för att hålla Blekinges kustlinje ren. Dessutom har man utbildat 20 biosfär ambassadörer, som bidrar till att sprida kunskap och engagemang.

Med 60–70% av våtmarkerna borta, är återställandet av dessa en prioritet.

Blekinge arkipelags mission är att skapa regionala lösningar på globala problem. Detta inkluderar att främja lokalt hållbara livsmedel och återuppbygga värdekedjor som har försvagats.

Projektet har en enorm idébank, som även inkluderar skogsbruk.

Fokus ligger på att främja lövträd och höga naturvärden, med små skogsägare som är villiga att bidra till biologisk mångfald i sina skogar.

Ett innovativt inslag är musselodling för foder, vilket kan användas för att föda upp damm-fiskar. Detta projekt är inte bara småskaligt och kommersiellt gångbart, utan involverar också yrkesfiskare för tillsyn och skörd.

Styrelsen består av en politiker per kommun, men det finns en övervikt av ideella och privata aktörer. Detta speglar projektets engagemang för att främja hållbarhet genom samarbete och gemensamma insatser.

Blekinge arkipelags projekt är ett exempel på hur lokala initiativ kan bidra till globala lösningar. Genom att kombinera ekonomi, miljö och ekologi i en integrerad helhet, strävar man efter att skapa en hållbar framtid för hela regionen.

  • Skräbeån  Insatser för att främja Fiskvandring och bevara artrikedomen, Dan Lindström

I Skräbeån, en å som rinner genom södra Sverige, har det genomförts betydande insatser för att främja fiskvandring och bevara den lokala fiskpopulationen. Dan Lindström, idag ordförande i Skräbeåns fiskevårdsförening (FVF) har varit en av flera nyckelpersoner i dessa ansträngningar.

Skräbeåns FVF bildades redan 1952, i en tid då öring populationen i ån började minska. Föreningen startade med att köpa in öringsyngel, med en årlig mängd på 40 000 till 60 000, som odlades i Nymölla. Efter två år släpptes dessa unga öringar ut i ån, söder om Bromölla vid Årup. Det gjorde öringstillgången till mycket god men det visade sig att detta också skapade problem och på 80- och 90-talet kom sjukdomar på den odlade öringen, då förbjöds odling.

Under 1970-talet hade föreningen 77 medlemmar, och på 1980-talet tog de över tillsynen av ån.

1992 genomfördes den första moderna åtgärden för att förbättra åns förhållanden. En igenslammat ränna rensades, vilket ledde till att hela rännan fylldes av lekande öring. År 2003, i samband med bygget av en ny bro över motorvägen, samarbetade föreningen med Skanska för att lägga natursten under och runt bron, vilket gynnade fisken.

Föreningen har även arbetat med att skapa biotopområden vid Käsebroarna, Mejeribron och Slottet Årup, som fungerar som lekplatser och uppväxtområden för fisken. Genom att styra in strömmar med stenar och öka syresättningen i vattnet, har man kunnat förbättra livsmiljön för både fisk och andra vattendjur.

Ett av de senaste projekten genomfördes 2020, där man höjde botten genom att designa med lekgrus och stenar för att minska fallhöjden. Tidigare hade en stor fallhöjd på 50 cm hindrat fisken från att ta sig fram, men genom att höja botten har man nu gjort det möjligt för fisken att passera med endast några centimeters höjdskillnad. Ett liknande projekt för att höja botten i Skräbeån drömmer Dan om vid Skräbe Mölla där det fortfarande finns ett vandringshinder.

Föreningen tar även prover och analyserar miljögifter, samt har försökt odla yngel för gårdsfisk. Tyvärr har mögel och andra miljöfaktorer som regn och sediment stört dessa försök.

Skräbeåns FVF har även haft ett särskilt fokus på sikfisket. Fram till 2018 utfärdade Länsstyrelsen licenser för sikfisket under en fyra veckors period varje år, vilket lockade 50–100 fiskare per dag. På grund av minskande sikpopulationer stoppades dock detta fiske och idag fiskas ingen sik i ån.

De har också engagerat  gymnasieelever att hjälpa till och släppa ut 1 000 sikyngel. Dessa insatser visar på ett starkt engagemang för att bevara och förbättra den biologiska mångfalden i Skräbeån.

Läs mer om Skräbeån här:

  • Åtgärdsacceleratorn, Christoffer Bonthron

Till sist, och lite efter vår planerade avslutningstid, fick vi möjligheten att höra Christoffer Bonthron kortfattat dela med sig av spännande nyheter om vår beviljade förstudie, Åtgärdsacceleratorn. Leader Östra Skåne har beviljat oss resurser. Vi i styrelsen som är engagerade i detta projekt ser fram emot att samarbeta med er alla. Vi kommer snart att kontakta er för att arrangera ett möte där vi kan presentera förstudien mer ingående. Era åsikter och tankar är värdefulla för oss, och vi ser fram emot att höra dem!

Sammanfattningsvis kändes mötet som en rolig, viktig och inspirerande sammankomst för att dela kunskap, erfarenheter och idéer för att främja en hållbar utveckling av Hanöbukten och dess omgivande samhällen. Engagemanget och samarbetet mellan de olika deltagarna visade på en stark gemenskap och en vilja att arbeta tillsammans för en bättre framtid.

Text o bild (Annelie Worgard, förutom Lottas bild på Ravlunda strand, och torsken är från Hanö torskrevs film samt bilden på kidet i dimma vid en våtmark, den är från Daniel Bergmans film som är länkad till i texten)