Företagspoolsmötet hos Polykemi 29 augusti 2023

Mötet hos Polykemi i Ystad inleddes med en  snabb vandring genom produktionsanläggningen för att komma till  konferensrummet där vi skulle tillbringa dagen. Här  tillverkades plast i långa spagettirader, lampor blinkade på stora spännande maskiner, något som kunde gjort Doktor Robotnik avundsjuk.

Alla ni som kom, TACK! Igen så blev det en fantastiskt inspirerande dag. Nedan lite axplock från dagen.  

Vyer från Hanöbukten

  • Thomas Johnsson SfH hälsar välkommen och berättar om föreningen Samverkan för Hanöbukten

-Väl framme i konferensrummet hälsade Thomas välkommen. Sen fick vi  kort presentera oss och våra roller. Här fanns  flera företag, representanter från vattenråd och kommuner, och  flera från SfH. Thomas uppmanade oss alla att se dagen som en bra möjlighet att knyta nya kontakter och  förstärka existerande relationer.

Mikael Grennard  och Agne Andersson gav en kort presentation om Ryssby-projektet, vårt senaste initiativ som fokuserar på utomhusklassrum för natur och miljövård och där åtgärder kan visas upp i praktiken. Detta följdes av en genomgång av våra aktiva kustrådsprojekt. Här finns allt från strandstädning, till tångodling och konstgjorda torskrev och förstås rena vattenåtgärder vid vattendrag.  Madelene från MC Simrishamn nämnde att hon är intresserad av ålgräsplanteringar och nämnde att det finns ett behov att samla data för att identifiera platser där ålgräsängar kan anläggas. Här kan en träff senare i höst göras för att knyta kontakter och se vad man kan göra av det behovet. Thomas berättade om vår start, med Jennies engagemang redan tillbaka till 2010 och hur sen organisationen steg för steg  vuxit fram, för att manövrera sig runt pandemin och idag landa i 17 kustråd där flera aktiva projekt pågår. Slutligen påpekades vikten av att ha en katalog som samlar tänkbara möjliga åtgärder för varje vattendrag. Förhoppningsvis kan dessa behov sen tajmas med resurser som finns att söka från vår nystartade fond samt andra ansökningsställen

  • Åtgärdsacceleratorn

Christoffer Bonthron från SfH berättade om vårt nästa stora projekt  ”Åtgärdsacceleratorn”. Vi vill vara med och skapa vad vi kallar en åtgärdsaccelerator.  Åtgärderna är olika vattenvårdsåtgärder som syftar till att minska övergödningen, minska olika utsläpp samt också öka biologisk mångfald och möjligheterna för rekreation och friluftsliv. Det är allt från våtmarker, till tvåstegsdiken, bevattningsdammar, meandring av vattendrag, trädplantering längs vattendrag, bygga omlöp och lekplatser för vandrande fiskar samt skapa vandringsmöjligheter längs vattendrag. Alla dessa åtgärder och fler därtill har visat sig ha en positiv effekt vad gäller vattenkvalitet, minska översvämningsproblematiken, minska erosionen samt öka den biologiska mångfalden. Alla som restaurerat en våtmark eller en del av ett vattendrag säger att en av de första tydliga sakerna som händer är att djuren hittar dit. En åtgärdsaccelerator är som en spindel i nätet, funktionen behöver vara lokalt förankrad, ha god kontakt med markägare för att det är deras mark som tas i anspråk. Utan markägarnas engagemang kommer inga åtgärder till stånd. En åtgärdsaccelerator arbetar tillsammans med de kompetenser som redan finns i det officiella vattensverige, det vill säga, vattenråd, åtgärdssamordnare, kommuner och olika myndigheter. En åtgärdsaccelerator kan koppla ihop olika grupper med varandra, informera om bidragsmöjligheter, anordna träffar för att berätta om olika vattendrag. Vi har sökt pengar från Leader Sydöstra Skåne för en förstudie, förstudiens mål är att mynna ut i en mer konkret bild hur en sådan här funktion skall se ut, dessutom vill vi i förstudien också arbeta fram en tydlig och lättförståelig bild/dokument över de olika vattendragens status, vilka resurser varje vattendrag har i form av vattenråd, åtgärdssamordnare med mera. Dokumentet skall också innehålla den historik över åtgärder som går att få tag på samt tänkbara åtgärder för varje vattendrag. Vi ser i nedanstående skrivelse från Naturvårdsverket fördjupade utvärdering av Sveriges miljömål 2023 en nästan perfekt beskrivning av vad vi vill åstadkomma, Samverkan för Hanöbukten har redan en stor bit av det lokala engagemanget via våra kustråd och företagspoolen.

.

  • Från vår företagspool:

    • Polykemi   Jörgen Andersson (https://www.polykemi.se/)

”Den som slutar att bli bättre, slutar att vara bra”.
Jörgen från Polykemi inledde med att tala om företagets historia till idag. Hugo Jönsson grundade Polykemi 1968 med fokus på att producera och distribuera specialanpassade plastblandningar till  Skandinavien. Även om detta ursprungliga fokus kvarstår, har företaget utvidgat sin räckvidd och arbetar nu globalt. Idag består Polykemi Group av 9 olika företag över hela världen.  Ett av ledorden för företaget är att Producera lokalt -leverera Globalt. Huvudkunder är bilindustrin, Vitvaror samt möbelindustrin. Mer och mer har hållbarhet blivit en del av affärsidén och företaget har sedan 2013 hållbarhetsredovisat enligt vedertagna standarder.

En viktig bit när man tittar på hållbarhet är ju återvinning, Polykemi  arbetar  med återvunnen plast. Redan 1980 startades Rondo Plast som har som affärsidé att tillhandahålla återvunnen plast av högsta kvalitet. Idag återvinns ca 25% och man har som mål att inom ett par år nå 50%. Alla deras fabriker i olika länder följer samma procedurer och de har utvecklat produkter med nytt material såväl som återvunnen plast. De återvunna plasterna kallas  kallade Repro och Rezo.
Utmaningen ligger i att hitta både rätta källor och direkta källor för återvunnen plast, inte handla av s.k. plasthandlare  Polykemi är duktiga på att testa källorna och har även hållbarhetsrapporter från Rondo Plast sedan 1980 som de följer upp.  Idag blir det viktigare och viktigare för tex bilindustrin att kunna visa att man använder sig av återvunnen plast.

Många frågor kom från deltagarna på mötet och en av diskussionerna kring återvunnen plast visade att renheten är avgörande samt att Sverige brister i återvinning, där det mesta eldas upp. På frågan om det måste vara så stor skillnad mellan olika typer av plaster, som i schampo flaskor, var svaret att en standardisering vore bättre och att man kanske är på väg dit. Återvunnen plast måste få kosta eftersom det ligger mycket arbete bakom processen.

Slutbudskapet var att den som slutar sträva efter att bli bättre, slutar också vara bra. Polykemi färgsätter även sin plast och uppmanar till att välja återvunnen plast för bilar, inte bara för miljöns skull utan också för att minska CO2-utsläppen.
Länk till Polykemis presentation

Jörgen Andersson
Kvalitets- och Miljöchef
+46 411 797 13
jorgen.andersson@polykemi.se

 

                                (Bild från Österlenkryddors hemsida)

”Österlenkryddor är den äkta Svenska kryddan som vi med stolthet levererar från spadtaget till kryddhyllan.”
Österlenkryddor är ett företag utanför Köpingebro. De har hela produktionen på gården från odling av frö till den färdiga kryddburken. Idag drivs företaget av Cherztin och Anders, de tog över 2014 och har sedan dess gjort stora framsteg inom hållbarhet. De har Krav-certifiering och har investerat i solceller, vattenrening och hållbar vattentillgång. Österlenkryddor startade som en förening 1995, då skapades varunamnet, det såldes tillbaka till de ursprungliga ägarna 2003 och 2014 blev Cherztin och Anders ägare. Deras vision är att finnas på kryddhyllan i varje livsmedelsaffär, att bli de ledande kryddbönderna i Norden.  De odlar på friland, skördar kontinuerligt under sommaren. Det unika är deras torkmetod, de kalltorkar vilket gör att kryddorna behåller sin fulla smak. De har en unik rensmetod där även de hårda stammarna blir till en produkt, rökspånet Adams Smokeyflower.De har en öppen gård och tar emot cirka 20 000 besökare årligen. I odlingarna används droppbevattning och näring under plast mellan raderna för effektiv odling. Verksamheten är ekologisk och ständigt innovativ; de har till exempel utökat med en ny serie av kryddor som de kallar ”MER SMAK”.
De har även utökat verksamheten för att inkludera glassproduktion och tävlar i glassmästerskap. Cherztin berättar att det ger mycket tillbaka för varumärket att vara med och tävla och det är roligt. De är kända för att ha Sveriges dyraste glass, som serveras på restauranger i Malmö. De har också utökat sitt sortiment med diverse örter och nyttoväxter som johannesört och nässlor, och de planterar och skördar direkt i backar för effektivitet. Några av deras projekt inkluderar att leverera 350 julklappar till internationella kunder och att satsa på film som marknadsföringsverktyg.
I företaget engageras ungdomar, som internutbildas i certifieringens värde. Österlenkryddor är också noga med godkända förpackningar och strävar efter att alla ska veta vad en svensk krydda är. Deras vision är klar: De är kryddbönder först och främst. De håller dagliga möten klockan 09:00 med hela personalen, alla skall känna sig delaktiga och som medskapare för att upprätthålla transparens mellan alla i företaget och för att följa upp arbetsflödet.
Utöver allt detta, samlar de vatten överallt och har en plan om att bygga en damm med viltvårdstänk. De söker också projektstöd för att skapa initiativ och har en filosofi att småskalighet fungerar, vilket manifesteras i deras mångsidiga verksamhet och deras villighet att ta betalt för kvalitet.

Österlenkryddor AB
Karlsfältsvägen 363
S-271 73 Köpingebro
Tel: +46 411 55 06 06
Epost: info@osterlenkryddor.se

 

” vill vara med och skapa ett hållbart samhälle, där miljövänlig desinfektion bidrar till bättre hälsa för människor och djur, samt en sundare planet.”

Anolytech, ett företag bildades 2005. De arbetar med att på ett miljövänligt sätt rena vatten genom att desinficera så att oönskade virus eller bakterier tas bort. Deras desinfektionslösning AnoDes tillverkas av endast vatten, salt och el där resultatet är en unik pH-optimerad hypoklorsyra med kraftfull bakteriedödande effekt. Denna lösning avdödar redan i små doser bakterier, virus, sporer, mögel och svamp, samt stoppar tillväxt av biofilm i vattensystem.
Tillverkningen sker på plats hos användaren, och eftersom AnoDes inte innehåller några farliga kemikalier är desinfektionslösningen både miljövänlig och ofarlig för människor och djur. När AnoDes förbrukats återgår lösningen till sina beståndsdelar som är 99,5 % vatten och 0,5 % biologiskt nedbrytbar materia och kan följa med ut i avloppet.
Intressant att veta är att våra vita blodkroppar producerar bland annat hypoklorsyra  när de angriper bakterier, virus. Mm.
Deras maskiner kopplas sedan på vattensystemet, oftast inkommande kallvatten för att rena inkommande vatten från bakterier och virus. Anolytech har 500 installationer, varav 400 är i Sverige. De är certifierade inom alla relevanta områden och deras system används i en rad olika sektorer som lantbruk, äldreomsorg, sjukhus och fastigheter.

Bra vattenkvalitet är särskilt viktigt i djurhållning, och Anolytechs system passar väl för detta ändamål. Ett annat exempel är Ystad reningsverk, som använder deras system för att desinficera avloppsvattnet så att det kan återanvändas till att spola gator eller vattna växter som blommor och buskar; Reningen av avloppsvattnet gör också att badvattnet för kommunens invånare blir bättre.

Företaget har även kunder som Österlen Green som odlar hydroponiskt och på så sätt kan rena sitt vatten och tre äldreboenden i Bjuv har anlitat dem. Sjukhus och kommuner är de huvudsakliga sektorerna som använder deras tjänster. De erbjuder sina system till en fast månadskostnad för fastigheter med 80–120 lägenheter och betonar att 100–150 personer dör av legionella varje år i Sverige. Deras system kan kopplas in i hela vattensystemet, inklusive kallvatten. De har även utvecklat en handsprit som går under namnet Anodess.Under pandemins första månader erbjöd de gratis handsprit.

Länk till Anolytechs presentation
Fredrik Svensson
Area Sales Manager
0411-214 234
fredrik.svensson@anolytech.com

.

Bilder från dagen, åhörarna var intresserade och kunniga och det blev en hel del frågor.

.

Nedan text är citerat direkt från hemsidan: Ystadmodellen
Ystadmodellen är en konkret vägledning för kommuner och organisationer som vill arbeta för att skapa förutsättningar för näringslivet i linje med agenda 2030 med fokus på klimatmässig, social och ekonomisk hållbar lönsamhet

Ystadmodellen kan man genomföra om och om igen
Ystadmodellen består av fem arrangemang med tydliga mål och syfte.
Du hittar mer information i vägledningen Ystadmodellen som tydligt beskriver varje steg.

Ystadmodellen kan appliceras på andra områden
Vårt fokus med Ystadmodellen är näringslivet, men vägledningen kan appliceras även inom exempelvis hållbar platsutveckling eller förvaltningsövergripande målarbete.
Konceptet
Ett koncept för företag och organisationer med hållbarhet som en integrerad del av sin business och företagsutveckling.

Målet med konceptet är att skapa förutsättningar för näringslivet genom att visa på områden där man kan hitta konkurrenskraft, ekonomisk hållbarhet, nya affärer, säkra sin kompetensförsörjning, vara steget före, bidra till generationsmålet och arbeta i linje med FN:s hållbarhetsmål Agenda 2030. Att visa exempel på företag som genom att arbeta med FN:s hållbarhetsmål ökat sin tillväxt.

Vi skapar tillsammans ett skyltfönster mot Skåne, Sverige och världen.

Ystads kommun tillsammans med Tillväxt Syd är navet i konceptet ”FN:s hållbarhetsmål – ett smörgåsbord för nya affärer

  • Hur Polykemi arbetat med Ystadmodellen och implementerat FN:s 17 hållbarhetsmål

Polykemi har utvecklat en hållbarhetsrapport som tydligt kopplar deras arbete till de 17 globala hållbarhetsmålen. Denna information finns längst bak i rapporten, och företaget köper även grön el för sin verksamhet. Genom en online-plattform, SME-online, kan operatörer aktivt arbeta med dessa 17 hållbarhetsmålen. Polykemi har framgångsrikt implementerat målen i sin affärsmodell och fokuserar på att vara ”material-smart”. De beräknar även sitt CO2-avtryck och har hållbarhetsredovisningar tillgängliga, den senaste från 2022.
Företaget gick tidigt med i olika miljönätverk och började med hållbarhetsredovisning redan 2013. Det mötte viss motstånd till en början, men har sedan dess blivit en affärsfördel som har öppnat nya dörrar. De använder LCA (Life Cycle Assessment) i sitt arbete och noterar att bilindustrin särskilt efterfrågar CO2-data. En av utmaningarna ligger i hur informationen ska paketeras för att vara begriplig och relevant.
Jörgen nämner även Shimpac och IPCC som resurser och fokuserar på att öka användningen av återvunnen plast; Han visar en bild på tillverkningen av en bil som bara använt nytillverkad plast och en som använt återvunnen plast. Skillnaden går från 3,3 miljoner ton ny plast till 217 ton återvunnen plast. Sen har säljarna inom företaget utvecklats till att bli rådgivare, vilket understryker företagets helhetstänk kring hållbarhet. De kommunicerar enkelt om sitt CO2-avtryck och använder plattformar som Materialsmart.se och Renast.nu för att dela information. Polykemi värderar transparens och beskriver även områden där de kan förbättra sig.

  • Workshop

Som sista punkt på dagen får deltagarna vid varje bord bilda en grupp som diskuterar hur just deras organisation och företag kan arbeta med FN:s 17 hållbarhetsmål. Ivriga diskussioner med många olika frågeställningar tas fram. De olika hållbarhetsmålen skapar ett globalt språk som man kan samlas runt, sen kan de olika lösningarna eller bidragen se olika ut beroende på den bransch man tillhör. I presentationer av sin organisation eller sin bransch kan det skapa klarhet när man visar vilka mål man är med och bidrar till. Hållbarhet har blivit en konkret väg att gå för att stärka sin konkurrenskraft och visa på innovation, det handlar inte längre om green washing utan om att vara med och bidra till de olika miljöutmaningarna som världen stått inför.

Text o bild(om ej annat anges): Annelie Worgard