Jonas och Therese-01

Jonas och Therese, väktarna av Österlens vattendrag.

En strålande vacker Maj dag hade jag möjligheten att få intervjua två personer som jag velat intervjua länge. De är två av landets många ”tysta hjältar” som outtröttligt arbetar på att anlägga våtmarker tillsammans med andra vattenåtgärder, som är bra för vattendragen, bra för djurlivet och bra för de hav och sjöar som vattendragen mynnar i.  Dessa två som har satt sina yrkesliv på att ta hand om och förbättra Österlens alla vattendrag är Jonas Dahl och Therese Parodi. Med ed olika stil och personlighet men lika djupt engagemang för sin miljö och sina vattendrag. Trots att jag anlände lite försenat-så går det när man startar för sent hemifrån-så möttes jag av deras varma leenden och en atmosfär fylld av engagemang och lust att dela med sig. Vi pratade mycket och länge, och det var inte svårt att se hur väl de både kompletterade och komplimenterade varandra i sina respektive roller. Jonas är åtgärdssamordnare för Simrishamns kommun och Therese  för två vattenråd, Vattenrådet för Nybroån, Kabusaån och Tygeån samt Österlens vattenråd. De anställdes bägge under sommaren 2020. Så här såg deras inbjudan till alla markägarna ut sommaren 2020, den inbjudan är stående och lika giltig nu:

”Vårt uppdrag är att söka pengar och vägleda markägare i sina projekt som bidrar till bättre vattenmiljö. Alla projekt som berör sydöstra Skånes vattendrag är av intresse, från Segesholmsån till Nybroån. Om du har en idé är du välkommen att kontakta oss!”

Likheter och olikheter som kompletterar

Det framgår snart att även om de arbetar fristående från varandra så samarbetar de där de kan. Jonas är fast anställd och arbetar för kommunen och Therese är projektanställd för vattenråden. Så där Jonas arbetar inom kommungränserna arbetar Therese inom avrinningsområdena för 13 vattendrag som finns i sex olika kommuner.

Jonas är ute mycket med markägarna och det syns att det trivs han med, – När en markägare och jag tänker lika om vattnet är det en bra dag säger han. Det framgår under intervjun att Jonas har mer erfarenhet av konkreta vattenvårdsåtgärder och det har haft betydelse säger Therese. Speciellt när jag var ny på jobbet säger hon, då var det bra att kunna bolla idéer. I början hade jag ingen lista över vare sig projekt eller markägare fortsätter hon. Så det har hon tagit fram. I hennes område finns ännu inte så många aktiva markägare så då har information om deras arbete betytt extra mycket. Det är en viktig del i deras arbete att göra sig kända för markägare. Markägarna är nyckeln till att kunna genomföra vattenvårdsåtgärder, det är deras mark, de äger den och kan så ha gjort i generationer. Så vi försöker komma med i artiklar, synas i TV och höras i radio. Therese är fantastisk på att sy ihop sådant här säger Jonas, både att kontakta media och sen på ett bra sätt berätta vad vi gör. Och vi har skapat ett informationsblad som gått ut till alla lantbrukare. Ett blad som berättar ”Vi finns här med pengar, vi vill hjälpa er, kontakta oss”. De har också tagit hjälp av Greppa Näringen i flera fall. Och alla dessa bitar har verkligen gett resultat, fler och fler projekt startas. Båda tar de hjälp av de olika företag som finns idag och som erbjuder olika miljökonsulttjänster och entreprenad för vatten- och markprojekt.

Markägare är nyckelspelare, det gäller att få med dem

Jag frågar om det är svårt att få med sig markägare men det är inte deras erfarenhet, Jonas tillägger- Många markägare är motiverade av att de får ett vackert naturområde. De kan få kompensation istället för att marken bara står där och inte används.

Men det finns utmaningar i att engagera markägare som är ointresserade eller skeptiska. Ibland är direkta besök det som behövs och ibland är det precis tvärtom, då kan ett besök uppfattas som lite för pådrivande. Samma sak med telefonsamtal, ibland kan det tas fel om man säger till en markägare att man hittat en bra plats på dennes ägor. Det kan också uppfattas som för pådrivandet. Av samma skäl ställer de sig försiktiga inför möten med allmänhet eller flera markägare i ett och samma område. Allra bäst är när markägarna själva tar initiativet. Här nickar de samstämt.

Det märks att de har stor respekt och en stor portion ödmjukhet inför faktumet att även om alla åtgärder är bra för vattnet så är det faktiskt andras mark och markanvändning. Man behöver vara flexibel  och förstå att det är många olika intressen som behöver vägas in. Det är inte bara vattenvård som är viktig, utan även matproduktion och andra sektorer som påverkas av vatten. Ett öppet och holistiskt synsätt är nödvändig när man överväger åtgärder, och det är viktigt att komma ihåg att vatten påverkar så många olika delar av samhället och miljön. Ibland är det så enkelt som att vi alla ”vet” att vi  mår bra av en vattenspegel, såväl i skogen som ute på fälten. Det visuella är också viktigt. Information till berörda oavsett form är nyckeln till att nå fram och på längre sikt skapa en positiv feedback-loop där framgångar leder till än mer intresse från markägare.

Processen

Hur går det till när ett projekt dras igång frågar jag: I det optimala fallet tar en intresserad markägare kontakt genom att ringa. Sen får man åka ut och titta på själva platsen för att utvärdera. Om det förefaller lovande, engageras en miljökonsult. Denna utför en förstudie, mäter in området och skapar en preliminär skiss. Markägaren har sedan möjlighet att granska och godkänna denna skiss, och det är inte ovanligt med vissa justeringar, till exempel i relation till vattenmängden på området. Slutsatsen kan bli markägaren vill ha lite mindre vatten på en del men mer på en annan. Många gånger blir slutresultatet att en större våtmark behövs, eftersom de flesta har områden som är i behov av restaurering eller förbättring. Sen prissätts åtgärden och förutsatt att man får nödvändiga tillstånd från myndigheter och att pengar finns så kan man börja planera för genomförandet. Allt detta kan låta enkelt och rakt fram, i realiteten är tiden från start till mål oftast flera år. Det är bara vissa tider på året som man får gräva, ibland tar det tid med tillstånden, ibland har inte miljökonsulterna tid att komma. Många vill idag göra våtmarker och andra vattenåtgärder och det är en utmaning att tajma alla aktörer som  behövs.

Finansiering   

Finansiering är i dagsläget inte ett hinder, både Therese och Jonas har tilldelats betydande resurser för åtgärder. En av de första sakerna Therese gjorde när hon var ny var att åka runt och sälja in de två vattenråden till sina sex kommuner och be om att de skulle avsätta pengar varje år så att en riktning och en planering framåt kunde göras. Idag får varje vattenråd totalt 500.000 per år från sina kommuner. Jag hoppas det inte blir sparkrav på dem säger Therese, de är viktiga för att få arbetet att flyta. Idag finns det flera miljoner som skall bli till åtgärder innan år 2027. Jonas berättar att man kan växla upp sina pengar, typ få 100.000 att bli en miljon genom att söka på ett sådant sätt  att en inledande summa pengar kan bli en hävstång till ytterligare finansiering.

Finansiering är dock viktig ur en annan aspekt, när man vet vad man har och vad olika åtgärder kan tänkas kosta kan man prioritera åtgärderna, vilka vattendrag först, vilka delar av dessa vattendrag tar man i vilken ordning.

Mätningar och Resultat

Vi har månadsmätningar i vattenråden berättar Therese. Vi tar prover varje månad i alla vattendrag. Det har gjorts i flera år och finns summerade på hemsidan. Dock har inga mätningar gjorts ännu, som kan kopplats direkt till deras specifika gjorda åtgärder. Det oroar dem inte, det finns redan många studier som visar effekten av liknande åtgärder. Nu utspinner sig en kort men intensiv diskussion mellan Therese och Jonas exakt hur mycket i kilo som renas i olika situationer.   Det är bland annat sådant här som miljökonsulterna räknar på och det finns många parametrar att ta hänsyn till.

Reningseffekten kan variera beroende våtmarkens utformning, storlek, hydrologi, vegetation, och klimatförhållanden. Därför är det svårt att ge en exakt siffra utan att veta mer om den specifika våtmarken i fråga. För den intresserade finns en PDF att ladda ned från Jordbruksverket.

Jonas:

Jonas har alltid haft en dragning till vatten. Som liten ägnade han timmar åt att utforska lokala bäckar och sjöar, en passion som senare skulle styra honom mot en karriär som limnolog. ”Det var aldrig någon tvekan om vad jag skulle studera när jag kom till Lund,” säger han.  Limnologi är läran om söt- och bräckvatten och ämnet tar upp många aspekter, dels kemiska, fysikaliska, geologiska dels en även biologiska och ekologiska.

Efter att ha doktorerat på ämnet, tillbringade Jonas några år i USA. Där fokuserade hans forskning på hur samma insektsart utvecklas olika beroende på vilket vattendrag den lever i. ”I Klippiga bergen finns bäckar som är naturligt åtskilda,” förklarar han. ”Och insekterna där har anpassat sig på fascinerande sätt beroende på om det finns fisk eller inte.”

Jonas karriär har varit både mångsidig och inflytelserik. Han blev docent och har undervisat, samt arbetade på Fiskeriverket innan det togs över av Hav- och Vatten samt SLU. Därefter tillbringade han några år på länsstyrelsen i Östergötland innan han hamnade i Vattenriket i Kristianstad. ”Den tiden var fantastisk, eftersom jag kunde använda all min tidigare erfarenhet för att verkligen göra en skillnad,” säger Jonas.

Sedan 2020 tjänstgör Jonas som åtgärdssamordnare i Simrishamns kommun. Här ansvarar han för att samordna olika vattenprojekt, från bevarande till hållbar utveckling. ”Att vara en åtgärdssamordnare handlar om att förstå alla aspekter av vattenhållning och om att kunna omsätta denna förståelse i konkreta åtgärder,” förklarar han. Det är en roll som verkligen låter honom kombinera sin vetenskapliga kompetens med sitt livslånga engagemang för vattenfrågor. Sedan Jonas började i Simrishamn har han initierat flera våtmarksprojekt.

Simrishamn kan verkligen räkna sig som lyckligt lottade. Med Jonas’ erfarenhet och passion för vatten, är han mer än bara en tillgång – han är en drivande kraft för hållbar utveckling i kommunen.

Therese:

Therese har en kandidatexamen i miljövetenskap i grunden, ett tvärvetenskapligt fält som syftar till att förstå hur människor och samhällen interagerar med sin omgivande miljö. Det innefattar ämnen som biologi, kemi och geologi, kopplade till samhällsvetenskap, allt för att hitta  lösningar på aktuella miljöproblem.

Efter sin examen har Therese varit anställd som miljöinspektör i både Bodens och Åstorps kommuner, samt som miljöhandläggare på Länsstyrelsen i Skåne. I dessa roller fokuserade hon främst på övervakning, reglering och policyarbete. Även om detta arbete är viktigt, kände Therese att det inte var helt i linje med hennes personliga intressen.

År 2017 gjorde hon en karriärsvändning och blev en av pedagogerna på Naturskolan Österlen. I denna roll skiftade hennes fokus till utbildning och medvetandegörande, där hon arbetade direkt med barn och unga. Detta arbete, som är mer proaktivt till sin natur, fann hon mer inspirerande.

Trots att tjänsten som naturpedagog senare drogs in, ledde det henne till en ny möjlighet. När en tjänst som åtgärdssamordnare i Simrishamns kommun annonserades, sökte hon den. Även om den tjänsten tillföll Jonas, fick Therese kort därefter en liknande roll hos vattenråden i regionen. I den rollen har hon skapat en informationsbas för att nå ut till markägare och allmänhet och även fått ihop alla sex kommunerna hennes vattendrag rinner igenom att gemensamt ge pengar till vattenrådet varje år. – Det här med vatten, det var lite kul för mig, i norra Sverige där jag är uppväxt har vi ju älvar, nu fick jag bo vid Klammersbäck, ett av dessa små vattendrag som finns vid ett otroligt vackert område med ravin och vitsippor på våren. Jag tycker verkligen om vattenelementet. Att vara åtgärdssamordnare och skapa möjligheter till åtgärder känns meningsfullt. Nu när denna artikel publiceras har Therese fått en ny tjänst som vattensamordnare i sydvästra Skåne. Synd för oss här tur för dom som fick henne. Vi önskar henne stort lycka till.

Vattnet är vårt gemensamma ansvar

Vattnet är livets grundpelare, oavsett om det befinner sig i form av is, ånga eller flytande tillstånd. Det går inte att underskatta dess betydelse, inte bara för människor utan för alla levande varelser och planetens hälsa som helhet. ”Allting påverkas av vatten, och vatten påverkas också av allting,”  som Jonas säger under intervjun, är en sanning vi inte kan upprepa för ofta.

Vattnets Eviga Cykel

Vatten är en evighetsmaskin som håller planeten levande. Det avdunstar, kondenseras till moln, faller som regn eller snö och rinner sedan tillbaka till startpunkten. Detta kretslopp som har pågått i årmiljoner. Vattenreservoarerna vi använder idag har cirkulerat över hela jorden, frusit till is på polerna, och varit del av andra levande organismer. Varje droppe vatten har en historia som sträcker sig över miljontals år.

Komplexiteten i Vattenförvaltning

Skydd och förvaltning av vatten kräver inte bara teknisk expertis inom biologi, kemi och ekologi, utan  också förståelse för sociala och kulturella faktorer. Det krävs tålamod och tillit, eftersom förbättringar i vattenkvalitet och ekosystem kan ta tid att manifesteras. En nyrestaurerad våtmark kan till exempel ta flera år innan den visar på bättre rening och mindre utsläpp av skadliga ämnen som kväve och fosfor.

De Tysta Hjältarna i Vattenförvaltning

Inte mycket hörs i de vanliga nyhetskanalerna om de åtgärdssamordnare som dagligen arbetar med dessa utmaningar. De är de ”tysta hjältarna” som samordnar insatser från alla—från regeringar och lokala myndigheter till forskare och civilsamhället. En annan grupp ”tysta hjältar” är markägarna. Genom att upplåta sin mark för åtgärder som våtmarksrestaurering, blir de en ovärderlig del i arbetet med att skydda våra vattenresurser

Historiska Perspektiv och Framtidens Utmaningar

För över hundra år sedan dikade Sverige ut många våtmarker för att skapa mer jordbruksmark. Det som man inte insåg då var vikten av att vattnet rinner långsamt genom dessa områden, vilket gör att det kan sätta av fosfor och kväve. Idag arbetar åtgärdssamordnare med att informera markägare om vikten av att återställa dessa marker och söka bidrag för att göra det möjligt.

Detta är allas vår gemensamma skyldighet att ta hand om våra vatten. Det kan göras på olika sätt men vi behöver alla hjälpas åt, ett sätt kan vara att hjälpa dem som hjälper vattnet på ett så konkret sätt som åtgärdssamordnarna gör

(Bild o text: Annelie Worgard)