• Link to Facebook
  • Link to Mail
Samverkan för Hanöbukten
  • Hanöbuktsveckan 2026
  • Aktuellt
  • Fönster mot kustråden och inlandsråden
  • Rapporter
  • Om oss
    • Om föreningen
    • Vår vision
    • Teamet
    • Partners och medlemmar
  • Hur det började
  • Vad kan jag göra?
  • Kontakt / Bli medlem
  • Vattenvårdsfonden
  • Östersjöuppropet
  • Click to open the search input field Click to open the search input field Sök
  • Menu Menu

Den lömska mikroplasten

Plasten når våra hav och vållar stora problem för fisk och djurliv.
Foto: Blue Planet II

Den lömska mikroplasten

Plast är både en välsignelse och en förbannelse. Det är svårt att föreställa sig det moderna samhället utan plaster. De finns i de mest skilda sammanhang, alltifrån extremt komplicerade konstruktioner som konstgjorda plasthjärtan till engångsmuggar och sugrör.

Plaster är ovärderliga i en mängd produkter och kan till exempel göra bilar och flygplan lättare så att de släpper ut mindre koldioxid. Plastförpackningar skyddar livsmedel och ökar hållbarheten och minskar matsvinnet. Engångsmaterial av plaster hindrar spridning av bakterier inom sjukvården.
Men så finns där en baksida.

Baksidan
Den väldiga konsumtionen av plaster gör att en stor del hamnar som skräp i vår natur och i våra hav.
Det vi människor förknippar med nedskräpning är ofta plaster i form av kassar, säckar, engångsemballage, muggar och flaskor. Det ser illa ut, men det verkligt otrevliga uppstår när naturen försöker bryta ned plasterna. Då uppstår nämligen mikroplaster, som sprids till vattendrag, sjöar och hav.
Sedan finns det så att säga färdiga mikroplaster i exempelvis tandkräm, smink och textilier. En enda fleecetröja släpper ut tusentals mikroskopiska plastfibrer vid varje tvätt. Men de verkligt stora utsläppen kommer från bildäck och från konstgräsplaner.

Plastplankton
I havet är forskarna rädda för att mikroplaster ställer till en massa oreda eftersom musslor, räkor och småfisk tror att mikroplasten är föda i form av plankton. Därtill så binder miljögifter i vattnet sig kemiskt till mikroplasten och alltihop förs vidare upp i näringskedjan för att slutligen nå oss människor. Det finns med andra ord all anledning att få bort så mycket plast som möjligt från vår natur och våra hav.

Aktuellt & Rapporter

  • Östersjödagen 2026-Krisläge för sill och skarpsill?7 juli, 2026 - 21:53
  • Kul på Kivik – Vi var där6 juli, 2026 - 11:13
  • Framtidsveckan – Från källa till hav – Vikten av vatten.18 juni, 2026 - 13:38
  • Tack alla för ett fantastiskt första halvår – nu blickar vi mot sommar och bad och annat kul !18 juni, 2026 - 00:19
  • En kväll om våra vatten och hur vi tar hand om dem17 april, 2026 - 12:36
  • Programmet för Hanöbuktsveckan 20269 april, 2026 - 19:48
  • Inbjudan till Samverkan för Hanöbuktens Årsmöte 20267 februari, 2026 - 12:11
  • Naturvårdsingenjörerna och hantverket bakom landskapet – en intervju med Tuve Lundström11 januari, 2026 - 21:15
  • GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR – EN JULHÄLSNING FRÅN SAMVERKAN FÖR HANÖBUKTEN18 december, 2025 - 23:57
  • Skräbeån: När siken får hjälp på traven i Skräbeån29 november, 2025 - 08:07

Arkiv

© Samverkan för Hanöbukten Integritetspolicy
  • Link to Facebook
  • Link to Mail
Link to: Tävling: Fimpa plasten! Link to: Tävling: Fimpa plasten! Tävling: Fimpa plasten! Link to: Positivt kustrådsmöte Link to: Positivt kustrådsmöte Positivt kustrådsmöte
Scroll to top Scroll to top Scroll to top
Vi använder cookies för att se till att vi ger dig den bästa upplevelsen på vår hemsida. Om du fortsätter att använda den här webbplatsen kommer vi att utgå ifrån att du godkänner detta.