ÖRESUND VISAR VÄGEN
För trettio år sedan höll Öresund på att förvandlas till ett avloppsdike. Då sammanställde några miljökämpar en film som bidrog till att väcka kustbornas oro och ilska. Den 4 september 1988 demonstrerade tiotusen personer på Helsingborgs gator mot tillståndet i Öresund. Demonstrationen blev en vändpunkt.
Text och bild: Roland Wirstedt
– I dag har vi ett fint hav med torsk, makrill, plattfisk och nu börjar även tonfisken leta sig in i Sundet, säger Michael Palmgren, som var med och producerade filmen ”Öresund och Skälderviken” tillsammans med dykaren och miljöprofilen Kjell Andersson då för trettio år sedan.
Michael Palmgren är verksamhetschef för Marint Kunskapscenter i Malmö, som driver och utvecklar Marinpedagogiskt Center i Malmö stad, som snart blir Naturum Öresund. Naturum utnämns av Naturvårdsverket och invigning sker till sommaren.
Just nu, i slutet av april, präglas verksamheten nere vid Ribersborg av att personalen försöker hinna med att bygga om och anpassa lokalerna till att bli ett naturum. Samtidigt bedriver man skolverksamheten som vanligt.
Paralleller med Hanöbukten
Michael Palmgren tycker att det går att dra paralleller mellan tillståndet i Hanöbukten i dag och Öresund för trettio år sedan.
– Man fångar inte så mycket fisk i Hanöbukten, torsken ser ut som stora sillar och fisken har bölder och svampsjukdomar. Det är tydligt att Hanöbukten inre mår bra, men detta såg vi redan i slutet av 1990 när vi besökte Hanöbukten, säger Michael Palmgren.
Han menar att om folk i Hanöbuktsregionen hade reagerat på samma sätt som på den västra sidan med protester och satt tryck på sina politiker så hade man kanske inte haft dagens problem i Hanöbukten.
– Lunds Universitet gjorde sin första havsresa redan 1990. Då åkte vi hela vägen längs kusten från Skälderviken ner till sydkusten och hela vägen upp till Åhus. Jag har filmer från den resan som visar de stora algmassorna utanför Åhus hamn och hur det såg ut på botten utanför Nymölla pappersbruk. Allt det här lyfte vi upp då, men tyvärr hände det inget, säger Michael Palmgren.
Orimligt med Nymölla
Med tanke på tillståndet i Hanöbukten tycker han att det är orimligt att pappersbruket i Nymölla och det i Mörrum fortsätter att få tillstånd att släppa ut spillvatten i Östersjön.
– Man dividerar om att det inte är utsläppen som orsakar problemen, men vad är det då?
Michael Palmgren menar att när utsläppen från industrin, reningsverken och jordbruket minskade till Öresund så förbättrades tillståndet. Varför skulle inte samma sak hända i Hanöbukten?
– Sedan finns det en viktig orsak till att djurlivet i Öresund återhämtade sig relativt snabbt när miljöbelastningen minskade på 1990-talet. Det är förbudet mot trålning, som infördes redan 1932. Då var orsaken att trålarna ställde till problem för färjetrafiken över Sundet. I dag har vi exempelvis ett livskraftigt bestånd av stor torsk här i Öresund. Jag är övertygad om att ett trålningsförbud i hela Östersjön skulle ha stor effekt på torskbeståndet även i Hanöbukten.
Köp ut trålfiskarna
Michael Palmgrens förslag är att länderna runt Östersjön köper ut alla fisketrålare och inför ett trålningsförbud.
– Det finns inte så många båtar som trålar längre, så kostnaden skulle i sammanhanget vara en mindre insats som skulle få stor effekt. Det finns undersökningar som visar att ett trålningsförbud skulle vända utvecklingen redan efter tre – fyra år och efter fem år skulle man kunna börja med ett hållbart mer kustnära torskfiske med nät, krok och bur, säger Michael Palmgren.
Baracker på Ribban
Sedan år 1999 har han varit med och drivit marinpedagogisk verksamhet i Malmö. De första åren i provisoriska lokaler sedan i baracker på Ribban och nu i det sjuhundra kvadratmeter stora Marinpedagogiska Centret som kommunen uppfört.
I början sände Michael och hans kolleger ut information till skolorna i Malmö och bjöd in klasser till sina kurser. Nu sköts bokningen online och de marinpedagogiska kurserna blir fulltecknade redan efter några dagar. Det finns ett dussintal olika program som är kopplade till läroplanen som skolorna kan välja mellan. Förra året strömmade 7500 elever genom Marint Kunskapscenter.
Havsmedvetande
– Vår målsättning är att skapa ett havsmedvetande hos främst barn och skolelever, så att de förstår hur viktigt havet är för allas vår överlevnad. Det finns ett hav och en planet och utan ett friskt hav så kommer människor, djur och växter på land inte klara sig. Solen och havet reglerar vårt klimat, havet ger oss mat och växterna i havet ger oss merparten av all syre i vår atmosfär.
Michael Palmgrens förhoppning är att barnen bär med sig denna medvetenhet när de bli vuxna och så att de kan fatta bättre beslut när det gäller havet än vad tidigare generationer har gjort.
– I över 20 år har jag jobbat med skolelever och unga kring havs- och miljöfrågor, i dag ser jag ett viktigt miljöengagemang spira bland unga runt om i världen som Greta Thunbergs skolstrejk för miljön och Stella Bowles engagemang för rent vatten i Kanada. Det är unga röster som skakar om oss vuxna. Vi måste lyssna på framtidens unga ledare, säger Michael Palmgren.
