”Vi måste förstå för att få tillbaka mångfalden i naturen behöver vi ha mångfald när det gäller lösningar på våra miljöproblem. Inte hantera alla vattendrag likadant, alla ställen har sina förutsättningar och kräver sin hantering. Annars gör vi bara nya fel.” 

Agne blev invald i SfHs styrelse vid årsmötet i mars. Han tar med sig stor kunskap om vattenfrågor och miljöarbete. Hans erfarenheter och kunskap kommer vara ovärderliga för oss.

Agne arbetar som kommunekolog i Osby kommun, samt är ordförande i Skräbeåns vattenråd. Han var/är en av de drivande bakom projektet Rädda Immeln, ett stort samverkansprojekt mellan kommuner och myndigheter likväl som Leader Skånes Ess med flera. Syftet var att restaurera och förbättra vattnet i Immeln med sina tillrinnande vattendrag. Målet var att få tillbaka både fisk och utter. Projektet pågick i flera år och involverade också Osby naturbruksgymnasium där Agne arbetade som lärare. Från början utbildade Agne sig till möbelsnickare. Arbetade sen inom stenindustrin i 15 år. Därefter blev det kurser i biologi och kemi och ekologi på Glimåkra folkhögskola. Han har gått på lärarhögskolan i Linköping, lett studiecirklar och varit ordförande i Östra Göinges Naturskyddsföreningen. Sen fick Osby kommun upp ögonen för honom och han blev anställd som kommunekolog. Att Agne brinner för att lära ut är uppenbart. Han lyser upp när han berättar om en trädgårdsutbildning han höll i, för medelålders damer. – Jag har aldrig stött på så studiemotiverade elever, alla fick full pott på proven, jag lärde mig massor själv av dem.

Naturintresset har funnit länge, som sexåring kunde han alla svenska fåglar. En kortlek med fåglar på var det pedagogiska verktyget, en kortlek han har kvar fortfarande. Sen fick han en spegelreflexkamera, men fåglarna var för snabba för dåtidens kamerateknik, så han började fotografera blommor istället.

Engagemanget tog fart när elfisket med Naturbrukseleverna 2011 i hemmaån inte gav en enda abborre. Det var ån som går förbi hans farmors hus, hans barndomsmarker. Inga abborrar alls, de brukade ju vara jättemånga och minst två meter säger han och skrattar till lite samtidigt som det glimtar till av något annat. Sorg? frågar jag. Kanske det säger han. Detta var i alla fall startskottet till projektet där Osby kommun tog ledartröjan. Jag ville göra något, säger han, det var känslan. – Göra något av allt jag pratat om under åren.

På frågan varför han engagerar sig för Hanöbukten:

”Viktigt att göra rätt från början, om tillrinningen är ren så blir Hanöbukten ren. Viktigt att hjälpa fler att få upp ögonen på ett korrekt sätt. De styrande förstås, de har ju resurserna, men också lokalt. Alla kan göra något. Lokalt engagemang ger ringar på vattnet. Sen behöver vi en massa olika lösningar, inte one-size fits all, då kör vi i diket igen. Exempel, elbilarna, nu skall alla ha elbilar, vi behöver fler lösningar där. Eller dammarna, dammarna i Osby är annorlunda mot dammarna nere  i sydvästra Skåne  ”

Innan vi skils åt berättar Agne om att man funnit vattensalamander i branddammen i Knislinge. Det visste ingen att den fanns där. Det blev han glad av.