En kall och vacker januaridag träffar jag Dan Lindström, ordförande för Skräbeåns fiskevårdsförening, för att prata Skräbeån och fisk. Här arbetar fiskevårdsföreningen sedan många år aktivt med biotopvård för att förvalta fiskbeståndet.
Fiskbeståndet har minskat här precis som på andra ställen så föreningens arbete är viktigt för livet i och runt ån. Vad många kanske inte vet är hur viktiga dessa föreningar är och hur mycket arbete de gör. Dess medlemmar, oftast sportfiskare, lägger tusentals ideella timmar på fiske- och vattenvård runt om i Sveriges vattendrag.

Dan Lindström ordförande i Skräbeåns Fiskevårdsförening

-Därute är de nu säger Dan och pekar med handen ut mot ån.
De gömmer sig i djuphålorna och lever på sitt fett, väntar in våren och varmare vatten. Dan pratar om öringen och ger mig en snabbkurs. Hans kunskap lyser igenom och pratar snabbt, livligt och engagerat. Att han vikt sitt liv åt livet i dessa vatten står snabbt klart. Jag skriver så pennan glöder, ser fiskarna framför mig, där under ytan. I höstas simmade de upp till lekplatserna fiskevårdsföreningen gjort och grävde ner sin rom och mjölke. Nu väntar de på varmare vatten. Öringen är växelvarm vilket innebär att kroppstemperaturen varierar beroende på den omgivande temperaturen. Växelvarma djur kan anpassa sin metabolism och aktivitet efter den omgivande temperaturen för att spara energi och överleva i extrema miljöförhållanden. När våren kommer och värmen i vattnet stiger så simmar öringen ut mot havet fortsätter Dan. Bit för bit rör den sig mot mynningen, stannar, väntar vid stenar. Ibland träffar den en kompis på sin väg ned, då kan de göra sällskap. Ibland blir det små grupper om upp till 5–6 stycken fiskar som tillsammans tar sig ner mot havet. Det är speciellt att se säger han.

Föreningens många biotopvårdsprojekt gynnar allt liv i och kring ån

Bilder från Collins mölla, bakom Lidl, innan arbetet (Bilder från Fiskevårdsföreningen)

Området där vi träffas ligger precis bakom Lidl i Bromölla. Här låg en gång Collins mölla och Dan vill visa vad de gjort här. Ett mastodontarbete som har underlättat för havsöringen samt svagsimmande fiskar att ta sig vidare upp i ån. Det är lite som att inreda ett akvarium fast i verkliga livet. Allt till nytta för fiskarna, ja allt livet runt ån.
Fördämningen som finns här hade en fallhöjd på en halvmeter, det är mycket för mindre fiskar. Här fanns från början två kvarnar, en på vardera sida om ån. En är renoverad och finns kvar, medan den andre har rasat för länge sedan. Antagligen var ån något uppdämd i samband med kvarnarna för att de skulle få tillräckligt med vatten. När Ivösjön sänktes i slutet på 1800-talet förstärktes detta dämme samtidigt som Skansbron i Bromölla byggdes.
Genom att bygga upp botten och designa med grus och stora stenar minskades fallhöjden. De stora stenarna skapar även skydd för fisken. Fördämningen som var på väg att rasa ner i ån lagades av Nymölla Bruk och är nu prydlig.
När bron till nya E22 skulle byggas, gjorde föreningen nya lekområden med natursten och grus istället för bergkross som ballast på dess fundament. Ett annat projekt med lek och uppväxtområden ligger vid Kjäsebroarna. När vi lägger ut sten och grus i ån berättar Dan, då ökas bottenarealen 1000-falt. Detta gör att de olika arter av sländor ökar enormt i antal. Både fisk och fågellivet är mycket beroende av detta.
Nästa projekt är längre ner i ån, vid Skräbe mölla vid Nymölla, där finns ett liknande vandringshinder. Här hindras siken från att ta sig uppströms i ån.  Även här skall botten höjas är det tänkt.

2020: Bilder från Collins mölla, bakom Lidl, under arbetet och resultatet nedströms och uppströms
(Bilder från Fiskevårdsföreningen)

skrabean-09

Dan visar nästa projekt som står på tur, även här skall botten höjas så de svagare fiskarterna kan ta sig fram.

Siken minskar år från år
Lika viktigt är arbetet som görs för att stötta och öka stammen av sik. Skräbeån är den sydligaste ån i Sverige där sik går upp för att leka, det har den gjort under långa tider. Den leker även i grusbäddarna utanför mynningen av ån. För många år sedan drog sikfisket sportfiskare långväga ifrån. Då kunde man utfärda så mycket som 50–100 fiskekort om dagen. Skräbeån har svenskt sportfiskerekord på sik, i strömmande vatten. En sik fångad 1994 som vägde 5.394 gram Sikfisket blev till en folkfest. Ibland kunde det gå för vilt till berättar Dan, när folk trängdes längs strandkanterna. Den tiden är dock över nu. Med Östersjöns ökade problematik har antalet sikar minskat drastiskt och år 2018 tog föreningen därför beslutet att pausa fisket av sik i ån. Nu fångas endast några sikar per säsong i samråd med länsstyrelsen. På dessa tas en liten mängd rom som analyseras för miljöpåverkan. Hotet mot siken och även annan fisk kommer från många olika håll. Dels problematiken som hela Östersjön lider av med övergödning, den storskaliga trålningen efter foderfisk, dels alla predatorer. Utanför åmynningen väntar mängder med spigg som gärna kalasar på yngel eller varför inte rom. Det ökade antalet av skarv och säl är andra predatorer som tar sin del. Skarv har på senare år etablerat sig långt upp i ån där de jagar uppväxande öring.
Nu behövs en rejäl paus plus andra åtgärder för att öka och stabilisera siken i ån.

Provtagning av sik 2020 2022:                        Sikhona kramas på rom 2022:                                 Kläckeriet i Kvarnen (Bilder från Fiskevårdsföreningen)

Ett försök från december 2022 var att fånga sikhonor, krama dem på deras rom och sen via konstbefruktning befrukta rommen. Dock lyckades inte detta första försök med konstbefruktning. Stora regnmängder gjorde att Ivösjön steg för snabbt och när vattnet släpptes på drog det med sig sediment och humus som satte igen vattenflödet till kläckglasen. Svamp-sporer som finns i åns vatten angrep den rom som fanns i kläcknings- anläggningen. Fastän Dan plockade bort angripen rom direkt, så spred sig svamp ändå. Experimentet blev för svårt. När det endast fanns en mindre mängd rom kvar, bestämde sig Dan för att avbryta.

Den rom som hade överlevt lades ut i ån, resterande fick kasseras. Naturbruksgymnasiet i Önnestad, hade en liten anläggning med vatten från brunn. De har lyckats få fram ett 1000-tal yngel som har släppts längre upp i Skräbeån.
Föreningens påverkansarbete
Annat arbete som Dan och föreningen bedriver är att påverka myndigheter såsom länsstyrelsen och kommuner och även bolag för att ge föreningens syn på åtgärder som berör Skräbeån.
-Vi fick reningsverket i Bromölla att dra ledningen ner till Nymöllas tub. Detta gjorde att vattnet i ån blev mkt renare och mindre med farliga ämnen släpptes ut i ån. Han fortsätter;
Längre tillbaka i tiden gick Bromöllas avloppsvatten ut i Skräbeån, då kunde botten ibland vara täckt av slem och bakterier. Sedan 2002 har avloppsvattnet gått till havet via Nymölla Bruks tub. Det blev ett direkt resultat och likadant när nya tuben lades ut, då sågs en ny förbättring i ån.
De påverkar genom skrivelser, exempel är när avloppsverket i Bromölla samt Jämshög ansökt om utökning av sin verksamhet.
Då har föreningen påtalar vikten av att inte släppa ut renat avloppsvatten i Skräbeån och Holjeån.
Man har istället uppmanat att det vid problem i processen skall finnas sedimenterings-dammar att släppa avloppsvattnet till.

Livet i och runt ån Skräbeån

Vy från Käsebron              Karta  (Från broschyr om Lilla Kungsleden)

Skräbeån är ett näringsfattigt vattendrag, vilket är en bidragande orsak till dess klara vatten. Dess källor finns ända uppe på småländska höglandet. På sin väg från källa till hav passerar vattnet tre landskap, Småland, Blekinge och Skåne. Namnet Skräbeån får vattnet när det rinner från den storslagna Ivösjön i norr ner till Hanöbukten i söder, det är en sträcka på cirka 5 km. Dess avrinningsområdet är större, hela 1006 km2 och innehåller runt 300 sjöar. Nio av dess vattendrag och tretton av sjöarna inom avrinningsområdet räknas som nationellt värdefulla. I området ovanför Skräbeån finns också ett fantastiskt djur och fågelliv.
Ån är en liten klenod i sig och miljön i och runt ån är vacker och fridfull. Så vacker att kung Carl XVI Gustaf fick äran att inviga en promenadled 1999 som kallas lilla Kungsleden. Runt ån växer bokträd och andra lövträd, på våren är marken täckt av vitsippor. Har du tur ser du kräftorna krypa på bottnen vid kvarnen. Kanske ser du också öringen. Intressant notering är att gräsänderna som finns i själva Skräbeån har lärt sig att dyka. Man kan se dem ner till 1 meters djup berättar Dan. De dyker efter rommen på botten. Gräsänder är vanligtvis inte så duktiga på att dyka men kan däremot vända sig upp och ner för att äta det som finns under ytan. Här har nu ett nytt beteende hos änderna etablerats för att ta del av en näringsrik föda.
Det finns många arter av djur i och vid ån. – Det är som en miniatyr av Mörrumsån tycker Dan. Förutom öring och sik så finns gädda, ål, lite lax, signalkräfta, abborre, id och mört, brax. Nejonöga och elritsa och benlöja kan man också hitta här. Ibland kommer sutare ned från Ivösjön. Här finns insekter i massor, mängder med olika arter av med sländor. Det gillar öringen. Här finns strömstare och kungsfiskare samt den gula forsärlan. Hägern syns ofta vid bron vid bruket. Groddjur som tidigare setts är mindre vattensalamander, vanlig groda, åkergroda och vanlig padda. Även svanarna kommer och äter rom och minkarna som springer längs åkanterna ser till att förse sig med det ån bjuder. Uttern har också skymtats. Skarven kan man se sittandes högt uppe i ån vid lekplatserna. Under vintertid vet alla fågelälskare att örnarna finns i skärgården utanför mynningen. Här finns också duvhök, sparvhök, ormvråk och glada.

Föreningen och deras samarbeten

2022: Pärleklint ooch Wickander räknar öringsungar, som sen mäts och registreras.
Sista bilden visar protokollföring efter elfiske, hittade kräftor (Bilder från Fiskevårdsföreningen)

Fiskevårdsföreningen samarbetar och samverkar med andra, tex Ivösjöns FVF och Holjaåns FVF. I Holjaån har vi släppt öring säger Dan. Lars Göran Pärlklint från Varberg jobbar med restaurering av vattendrag främst på västkusten. Han är den som hjälpt oss under många år med våra arbeten i ån.
Föreningen startade 1952, då hade Skräbeån större problem med utsläpp än vad man har idag, det var utsläpp från många fabriker i avrinningsområdet som påverkade livet i vattnet. Under flera år odlades skräbeåöringar nedströms i stora kar med strömmande vatten. Vid två års ålder släpptes fiskarna, då var då ca 15 cm långa och klarade sig bra. Det gjorde att det blev ett stort uppsving av öring men på 80 och 90-talet kom sjukdomar på den odlade öringen bland annat i Mörrumsån. Då förbjöd länsstyrelsen all odling. Idag är all öring och sik vildfödd. År 2003 fick de Rotarys miljöpris just för biotopvården som gynnar allt liv i och vid ån.
En fiskevårdsförening är en förening som består av alla fiskerättsägare inom ett område, ett fiskevårdsområde. Ett fiskevårdsområde och dess förening har som uppgift att samordna fisket, förvaltningen och fiskevården. Det finns ungefär 2000 fiskevårdsområden i Sverige. Man ansöker hos länsstyrelsen för att bilda ett fiskevårdsområde. Detta arbete är så viktigt att det finns en lag om fiskevårdsområden. Där står bla ”Med fiskevård enligt första stycket avses åtgärder till skydd och stöd för fisk samt vattenlevande blöt- och kräftdjur.” (“Lag (1981:533) om fiskevårdsområden – Riksdagen”)

Dan, en sann eldsjäl
Dan är uppväxt vid Skräbeån. Hans far Gustav arbetade som maskinförare på Årups gård. När han berättar om barndomen ser man vad den betytt för hans engagemang i Skräbeån. Årup påminde på den tiden mycket om ”Bullerbyn” och vi barn följde våra föräldrar i deras arbete berättar Dan. Vi hoppade i hö, såg kalvar födas men hjälpte också till på gården. I tonåren hjälpte Dan till med mjölkning av korna, vilka gick i hagarna nere vid kjäset hela somrarna. När jobbet var avklarat fortsatte ibland dagen med abborr-mete i ån. Liljenberg som var jägare på godset, hade respekt med sig, så vi vågade aldrig fiska efter öringen i ån. Dock följde man med spänning de som fick lov att fiska öring där och lärde sig mycket av dem.

Dan Lindström med öring på premiären 1991, samt 30 år senare 2021, en ny premiär-öring.
(Bilder från Fiskevårdsföreningen)

Det var mera liv vid ån förr, det fanns en båtklubb och fisket var hela tiden närvarande. Många engagerade arbetade vid Nymölla bruk och behövdes det hjälpte även bruket till. Det var som 17-åring Dan gick med i föreningen efter att ha fiskat öring ett par år. På 90-talet var han med om sina första biotopsvårdande insatser nedströms bron i Nymölla. Hans första kurs i vattenvård skedde i de övre delarna av Emån och handlade om anläggning av lek ock uppväxtområden.Den kunskapen kom till stor nytta i Skräbeån. Tidigt 2000 tal blev han ordförande i fiskevårdsföreningen. Nu är han också tillsyningsman för fiskevårdsområdet, utbildad och utnämnd av länsstyrelsen och med myndighetsbefogenheter. Han får om så behövs ta fisk, redskap och annan egendom i beslag inför en tex en utredning om olagligt fiske. Han ingår i ett team, vilka har hela Skånes kust som tillsynsområde. Tillsynen på kusten utförs oftast lokalt eftersom man delat upp den i olika sträckor.
Var vill du Skräbeån är om 10 år om du får drömma och önska fritt?
-Föreningen har under dessa 10 år fortsatt i samma anda, med biotopvård. Vi har renoverat gamla lek/ uppväxtområden, samt åstadkommit nya.
Vi har gjort så att öring, sik och annan fisk lättare kan vandra i Skräbeån. Skräbeån är om 10 år, ett rent och fint vatten där öring och sik har ökat ordentligt i antal. Fiskare från när och fjärran har upptäckt det fina fisket och naturen. Fvf har fått tillskott av nya, unga fiskare vilka gärna vill fortsätta det arbete som påbörjades 1952. Jag själv kan gå längs med ån med ett glatt hjärta och veta att livet i ån kommer att fortsätta.
När min dag har kommit, skall min aska bli ett med strömmarna i Skräbeån, så jag för alltid skall kunna höra bruset från ån.
Bild (om inte annat anges) och text Annelie Worgard
Länkar:
https://www.skrabean.se/
https://skrabeansvattenrad.se/hem-2.html
https://www.skrabeansvattenvardskommitte.se/
http://www.hanomiljo.se/
https://www.kristianstadsbladet.se/bromolla/renovering-for-livet-i-skrabean/
https://www.kristianstadsbladet.se/bromolla/skrabeans-botten-hojs-ska-hjalpa-siken-upp-i-an-94a06ea7/
https://skrabeansvattenrad.se/onewebmedia/Sk%C3%B6tselplan_Elin_Svensson.pdf
https://www.ivosjo.com/wp-content/uploads/2019/12/Skr%C3%A4be%C3%A5n-2018-hela-rapporten.pdf