Det var fullt i Skånefrös lokaler i Tommarp när Österlens sköna vattendrag hade sitt möte.

Stort intresse för sköna vattendrag

Intresset för tillståndet i våra vattendrag och i Östersjön är stort. Det visades sig inte minst när Leader-projektet ”Österlens sköna vattendrag” i tisdags hade en inspirationskväll om Tommarpsån i Tommarp.
– Vi förväntade oss att det skulle komma ett tjugotal personer, men det var närmre sjuttio, berättar Valentina Zülsdorff, som är projektledare.

De så kallade inspirationskvällarna har dubbla syften. Det handlar både om att informera vad markägare och de boende längs vattendragen kan göra för att förbättra vattenkvaliteten och om att samla in idéer och synpunkter om hur arbetet kan utföras.
Valentina Zülsdorff har planerat in 16 möten. Totalt finns det tolv vattendrag i regionen varav de flesta rinner ut i Hanöbukten.
Varje vattendrag får sitt inspirationsmöte, de fyra mötena därutöver ska ägnas åt mer specifika ämnen som hur man kan anlägga våtmarker eller skapa skyddszoner.

Sex kommuner deltar
De berörda kommunerna är Ystads, Simrishamns, Tomelilla, Sjöbo, Hörby och Kristianstads kommun. Projektet drivs av två så kallade vattenråd: Österlens vattenråd och Vattenrådet för Nybroån, Kabusaån och Tygeån.
Leader-projektet varar under tre år och avslutas 2020.
Målet är att uppnå ”god status” för de aktuella vattendragen enligt EU:s vattendirektiv. Enligt direktivet ska denna goda status uppnås senast år 2027.
Eftersom Österlens sköna vattendrag naturligtvis även påverkar vattenkvaliteten i Hanöbukten kommer plattformen Samverkan för Hanöbukten inleda ett samarbeta med Leader-projektet.

Bygger nätverk
Valentina Zülsdorff började sitt projektarbete i mars och ägnar sig nu att åt att bygga ett nätverk och en organisation som även ska fungera när projektpengarna tar slut om tre år.
– Vi försöker mobilisera markägarna så att åtgärderna kan anpassas till de lokala behoven. Vi tipsar om olika miljöstöd som finns att söka. Exempelvis kan jordbrukare få ersättning för att skapa så kallade skyddszoner mot vattendrag, säger Valentina Zülsdorff.

Fånggrödor och zoner
Ett genomgående problem för de aktuella vattendragen är just övergödningen. Det är för mycket näringsämnen som fosfor och kväve, men även växtskyddsmedel, som läcker ut i vattnet från åkermarkerna. Det kan man begränsa med hjälp av fånggrödor och zoner där man inte får spruta eller gödsla.
Nästa inspirationskväll är den 5 november i Fiskevillan vid Nybroån och därefter följer en kväll som behandlar Verkeån. Det sker den 13 november i på Bengtemölla gård.