Ett segelsällskap med utsikt över Hanöbukten – och hjärtat i Simrishamn
Intervju med Simrishamns Segelsällskap, ett av våra allra första kustråd
En mulen förmiddag i mitten av maj kliver jag in i Simrishamns Segelsällskaps lilla klubbstuga nere vid hamnen. Inne sitter en handfull herrar och pratar över kaffe. Stämningen är lågmäld men varm. Vi slår oss ner tillsammans, och samtalet börjar ta form.
Precis utanför ligger en svan och ruvar. De berättar att det är samma svan som återkommer varje år – och att det var de som fick kommunen att sätta upp ett gallerskydd, annars blev folk för närgångna. Hon känner dem nu, säger de. Hon vet nog att här finns lite omsorg och översyn, så att häckningen går väl.
Allt eftersom glider några av deltagarna runt boret vidare till dagens sysslor – och till sist är vi bara tre kvar, när jag ställer frågan: Vad betyder havet egentligen, för er?
De tystnar. Tänker. Sen kommer det, nästan lite urskuldande:
– Man blir ju lite hemmablind. Fast vattnet suger- man känner ju släktskap.
Man tänker inte på det, för man ser det varje dag. Men jag skulle inte vilja bo i inlandet. Man måste ju se sjön minst en gång om dagen. De nickar bägge två.
Simrishamns Segelsällskap – 90 år vid rodret
En plats för segling – och gemenskap
– Vi har ju egentligen varit en förening som varit aktiv i alla år sen vi startade, säger Christer när jag ber honom berätta lite mer om Simrishamns Segelsällskap.
Han sitter tillbakalutad i soffan och berättar. Klubbstugan är rymlig och det är tydligt när man ser sig omkring att här finns årtionden av båtkunskap, engagemang och ideellt arbete.
Christer fortsätter:
– Några år har det varit lite mindre ungdomsverksamhet, men det har alltid varit segling, tävlingar, båtplatser, kontakt med kommunen. Det är ju det vi håller på med – segling och båtliv. Men det är också en mötesplats.
Ungdomar, radiobåtar och fika
Och det märks även denna förmiddag att detta är en mötesplats. De som satt vid bordet när jag kom har nu gått ut och tittar till de upp-och-nervända jollarna. Nya jollar ska hämtas på måndag, och snart drar seglingarna igång igen, varannan lördag. Ungdomarna seglar med optimistjollar, och en del kör radiostyrda båtar, något som blivit oväntat populärt, även bland äldre.
Fredagsfikat klockan tio är en annan stadig punkt i veckan.
Lärgrupper för gemenskap och kunskap
Men föreningen har också blivit något mer än bara en plats för segling. Varje lördag hålls lärgrupper för personer över 65, med syftet att motverka ensamhet. Initiativet kom från Jan Pedersson, och både Svenska Seglarförbundet och Riksidrottsförbundet har varit med och stöttat. Man bygger modellbåtar tillsammans med föreningen Hospice Simrishamn – som arbetar just med ensamhet – och det blir både praktiskt och socialt.
En av cirklarna startade 1 februari, med träffar varje onsdag, där man bygger båtar, lär sig grunderna och sedan provar att segla. På tisdagarna är det mer öppet – då samlas man och pratar om hälsa, lyssnar på reseberättelser, eller bjuder in företag som vill göra något för äldre. Det arbetet ledde till att föreningen fick priset Årets folkbildare 2024. En ny utmärkelse – men knappast oförtjänt. Lyssna på prisutdelningen, länk finns i slutet.
Kurser, intyg och medlemskap
Föreningen har idag runt 250 medlemmar. Många har gått deras egna seglingskurser, som är certifierade av Svenska Seglarförbundet, och efter avslutad kurs får man ett intyg. Det är både en kunskapsbank och ett sätt att öppna dörrarna till sjölivet.
Tävlingstradition och havsvidder
Tävlingarna då? Jo, de hålls fortfarande. Varje år under vecka 30 – alltid sista lördagen i juli – går den stora tävlingen av stapeln. Och i år, den 19 juli, blir det också tävling med de små radiostyrda båtarna. Bornholms-racet är ett annat inslag – drygt hundra sjömil långt. Förr var det fler båtar som deltog, men nu har båtarna blivit större och färre. Traditionen lever vidare.
En historia som fortfarande skrivs
Läser man på hemsidan ser man att allt började den 5 mars 1935, när ett tiotal seglingsintresserade samlades på Thulins konditori i Simrishamn med en idé: att starta ett eget segelsällskap. Herbert Möllerström valdes till ordförande och höll i klubban i hela 40 år. Redan då låg blicken mot horisonten – men hjärtat var tydligt förankrat i Simrishamn.
Paviljongen i hamnen, där vi nu sitter, byggdes i etapper från 1959 och framåt. Allt genom ideellt arbete. Seglingarna växte från sällskapsseglingar till kappseglingar, från lokalt till nationellt. Under 1980-talet seglade de hem sex SM-inteckningar i Nordisk Folkbåt. Det är inte småsaker.
Och nu, 90 år senare, är föreningen fortfarande levande. Fortfarande seglar de. Fortfarande samlas man. Fortfarande är det något med vinden, vattnet och viljan som håller dem igång.
Miljöarbete
Miljötänket finns med i flera delar av föreningens verksamhet. Segelbåtarna målas med giftfri färg, och istället för att ligga direkt i vattnet placeras de på en duk där tulpaner och alger fastnar – det gör underhållet enklare och påverkan på havsmiljön mindre. Motorbåten körs på Aspen miljöbensin, och det tack vare ett bidrag från Aspen. Den nuvarande motorn – ett fynd från Sjöräddningen – kommer från en sötvattensmiljö i Bolmen och används sällan, vilket gör att den kommer hålla länge.
Föreningen tänker också hållbart när det gäller båtbygge. Man bygger båtar av återvunnen plast.
Just nu fadder åt en Plastimistjolle, som är byggd av plast som flutit i land längs västkusten. Fadderskapet sträcker sig över två år, och engagemanget visar hur man kan förena båtintresse med miljömedvetenhet.
Även i vardagen syns miljöarbetet: man handlar miljövänligt och sopsorterar. Det är kanske små steg säger Christer men jag håller inte med– det är flera och de tas konsekvent. Det har effekt.
Att de är ett av våra kustråd är ju också en del av detta- att de får ungdomar engagerade är viktigt- det man har en relation till och tycker om- det värnar man.
Samverkan och framtid
Föreningen samarbetar med flera aktörer, både lokalt och inom seglingsrörelsen.
Tillsammans med Ystad Segelsällskap och Kivik Segelsällskap har man ordnat gemensamma seglingar, ibland mellan Kivik och Simrishamn, och deltagit i Äppelmarknaden där man går i land och grillar tillsammans.
Man har också varit med på Idrottens dag och tidigare ordnat aktiviteter vid simbassängerna, där barn fick prova att segla modellbåtar i grunda bassänger.
-Vi skapade vind med hjälp av fläktar vi ställde bredvid bassängerna berättar Christer.
Man är ett kustråd till Samverkan för Hanöbukten, det är vi i SfH väldigt glada över. I år deltog man på Hanöbuktsveckan med modellbåtssegling för unga. 12 unga dök upp tillsammans med 10 föräldrar. Det var ett populärt inslag, Radio p4 Kristianstad var på plats och gjorde ett inslag.
Samarbetet med kommunen har varit viktigt. Kommunen har stöttat dem hela vägen, och det samarbetet hoppas man ska fortsätta.
Framtiden då? Jo, visionen är tydlig: om tio år vill de att föreningen ska finnas kvar, ha vuxit något och ha fler juniorer – särskilt lokala barn och unga.
Jag packar ihop och tar en runda bak klubbhuset, båtarna ligger här och väntar, på lördag är det premiär för segling.
Text o Bild Annelie Worgard
(Förutom på bilderna av plastduken som skyddar mot påväxt, de är segelklubbens)
Länkar:
https://simss.se/
https://www.facebook.com/simrishamnssegelsallskap/
https://www.facebook.com/watch/?v=1204848387851385
